Ända sedan vår tid på savannen har vi varit beroende av flocken, och att bli bekräftade som en del i gruppen är oerhört viktigt för oss. Eftersom vi inte vill hamna utanför gemenskapen så imiterar vi de andra. Precis som tonåringen bara ”måste ha” en Hollister-tröja ser man hur chefer och ledare köper kostymer, skor, bilar och klockor av bestämda märken. Vi kopierar också gester, uttryck, tonlägen, rörelsemönster … och har den ene direktören använt Powerpoint på bolagsstämman kan du sätta ditt pensionskapital på att den andre också gör det.
Dagens neurologiforskning har kommit oerhört långt och det finns studier som visar att det sociala trycket faktiskt går att avläsa i hjärnan. Om vi går emot gruppen reagerar hjärnan med påslag av stresshormoner, medan vi belönas med positiva känslor när vi följer gruppens beteende. Det innebär att grupptrycket kan få oss att ändra våra uppfattningar och våra beslut, och till och med gå emot vår egen övertygelse för att få känna tillhörighet och gemenskap. Det finns med andra ord goda förklaringar till att vi gillar människor som är som vi själva. Men – ska man bygga ett starkt lag är det viktigt att bygga det kring olikheter.
För ett par år sedan skulle jag hålla en föreläsning på Högskolan i Gävle och i caféet överhörde jag en grupp personalvetarstudenter diskutera sina olika karaktärsdrag i form av olika färger: ”Men tänk att du var gul, det hade jag inte trott.” ”Att han var grön, det förstod man ju.” Det var uppenbart att de hade fått göra ett personlighetstest i klassen. Jag hade lust att böja mig över till ungdomarna och säga ”tänk regnbåge!”, men jag motstod frestelsen. De hade nog inte uppskattat vare sig att jag satt och tjuvlyssnade eller att jag lade mig i deras resonemang. Men regnbågen är en fin bild att ta med sig för den ledare som vill skapa en grupp med vitalitet och utvecklingskraft – det är formen som håller dem samman, men det är färgerna som ger dynamiken.
Regnbågens färger leder osökt tanken till Richard Florida, New York-född professor och urbanforskare som numera är verksam vid universitetet i Toronto, och som i sina studier av städer och samhällen har hittat en gemensam nämnare hos regioner som visar en ovanligt stark ekonomisk utveckling. Den gemensamma nämnaren är just mångfald. Hans forskning pekar tydligt på att de städer som har en hög koncentration av de tre T:na teknologi, talang och tolerans är de som växer starkast.
Rickard Florida har också myntat begreppen ”bohemian index” och ”gay index” som rankar städer eller stadsdelar efter andelen invånare som skiljer sig från den etablerade normen. Slutsatsen att en hög andel individer som inte följer de traditionella samhällsmallarna skulle förklara hög ekonomisk tillväxt är jobbig att ta till sig för vissa. Men tanken på att det egentligen handlar om en grupps kreativa förmåga, och att den är helt beroende av öppenhet för nya idéer, är ju egentligen helt logisk. Och om man då tittar på hur det ser ut i börsbolagens styrelserum så inser man att vi kanske inte alltid tar tillvara den kraft som finns.
Vill du fördjupa dig i mina tankar om ledarskap och medarbetarskap kan du göra det i någon av mina böcker, exempelvis ”Motivationskoden – om modernt ledarskap och varför vi borde gå från Management till Humanagement”. Mina böcker finns förstås i bokhandeln, men du kan också provläsa och beställa mina böcker här: https://tommylundberg.se/bocker/ Du kan också boka mig som föreläsare till ditt företag eller din organisation. Kontakta mig gärna på 070-672 34 30 eller med ett mail till tommy@tommylundberg.se
