Forskningen kring människors motivation är verkligen motiverad, men svår. Man debatterar fortfarande olika teorier, men en sak är forskarna överens om: långsiktigt fungerar det inte med enbart yttre motivatorer, alltså belöningar som lönebonusar, presenter och gåvor. Ändå är det i stort sett de enda belöningssystem som används i näringslivet. Varför? För att vi väljer enkla lösningar. Men här har vi gjort det för enkelt för oss.
Det grundläggande problemet med yttre motivation är att vi blixtsnabbt vänjer oss. En tusenlapp mer i lönekuvertet är bara en upplevelse i någon månad, en bonus på några miljoner är bara en kick första gången. Sedan vill vi ha mer, mer, mer. Ekonomiska belöningar är med andra ord beroendeframkallande. Dessutom riskerar de att ta kål på medarbetarnas inre motivation – får man bonus för att göra det man skulle ha gjort i alla fall (för att man tycker det är kul eller viktigt, eller både och) finns risken att man inte tycker att det är lika kul längre.
Det är den inre motivationen man vill väcka hos medarbetarna. Men hur?
Jag brukar uttrycka det som att vår motivation får sin näring av tre saker, eller rättare sagt av tre känslor: Känslan av Helhet, vi behöver förstå den stora bilden och vad vi ska åstadkomma tillsammans för att vi ska kunna och vilja bidra med våra individuella insatser. Känslan av Delaktighet, att det vi gör har betydelse för andra och det andra gör har betydelse för oss. Och känslan av Meningsfullhet, att jobbet har ett större syfte än att bara tjäna (eller spara) pengar.
Det här är inga behov vars tillfredsställelse finns i lönekuvertet. Här handlar det om kemi!
Du känner säkert till vår mänskliga passion för dopamin, belöningssystemets sköna uppåttjack, som får oss att gå igång och bli entusiastiska, upprymda och målinriktade. Varje gång vi går i mål med en uppgift, vare sig det handlar om att fälla en antilop, lämna iväg kvartalsrapporten eller bocka av något på att göra-listan, så belönas vi med en inre dusch av denna välbehagets drog i hjärnan. Vilket gör att vi fortsätter att sätta upp mål, för att få känna målgångens berusning.
Nästa kemiska substans som driver oss framåt är serotonin, som hjälper oss att balansera våra känslor och ger oss livslust och framtidstro. Den är vår belöning när vi gjort något bra som andra i vår grupp också tycker är bra. När andra ser och uppmärksammar vår arbetsinsats och vi får känna oss värdefulla och viktiga, och faktiskt lite stolta, då får hjärnan en rejäl genomsköljning av serotonin och vi mår som prinsar och prinsessor. Serotoninet är bekräftelsens drog, och vi är omättliga när det gäller känslan av att ha betydelse för andra.
Den tredje kemikalien som vi är så beroende av är oxytocin, vår sociala drog, som gör att vi dras till sammanhang där vi känner oss trygga. Oxytocinet minskar stresshormonerna, sänker pulsen och blodtrycket och gör oss lugna och harmoniska. Det flödar i vårt system när vi får en kram men också när vi befinner oss tillsammans med andra som vi känner gemenskap med, till exempel när vi är tillsammans på jobbet och upplever att vi tillhör något större än oss själva.
Utan de här kemiska belöningssubstanserna skulle vi antagligen inte ens kliva ur sängen på morgnarna, men när vi upplever att jobbet ger oss de här känslomässiga kickarna kan vi knappt vänta på att få ge oss i kast med nya arbetsuppgifter. Så om du som chef kan bli leverantör av här kemikalierna kommer du att väcka dina medarbetares inre motivation. Och då blir du en ledare!
Vill du fördjupa dig i mina tankar om ledarskap och medarbetarskap kan du göra det i någon av mina böcker, exempelvis ”Motivationskoden – om modernt ledarskap och varför vi borde gå från Management till Humanagement”. Du kan provläsa och beställa mina böcker under rubriken ”Böcker” här ovanför. Du kan också boka mig som föreläsare till ditt företag eller din organisation. Kontakta mig gärna på 070-672 34 30 eller genom kontaktformuläret här nedanför : )
