Har du hört talas om Heidi Roizen? Heidi jobbade på ett it-bolag i Silicon Valley i många år, men tröttnade och lyckades hon skapa sig en ny karriär och bli en mycket framgångsrik riskkapitalist. 2002 gjorde en professor vid universitetet i Columbia hennes historia till ett så kallat business case med rubriken ”Howard Roizen”. Studien som presenterats av Harvard Business School har i dag fått mycket uppmärksamhet och pekar tydligt på hur olika vi bedömer kvinnor och män. Vad professorn gjorde var att han skrev ner Heidi Roizens historia i två versioner – en med Heidis eget namn och en där han bytte för- namnet till Howard. Han testade sedan de alternativa versionerna på två olika grupper av studenter för att studera deras reaktioner. Skulle det vara någon skillnad i deras upplevelse av historien om den handlade om en man respektive en kvinna? Ack ja.
Den positiva aspekten var att studenterna, både män och kvinnor, ansåg att Heidi och Howard var lika kompetenta. Den negativa var att alla gillade Howard bättre. ”Han är en bra kille, man vill jobba med honom, man vill ha honom som kompis”, löd omdömena. Men Heidi var inte lika väl omtyckt: ”Hon är nog lite politisk, hon har en egen agenda, man skulle nog inte vilja jobba för henne”, sade man i stället om Heidi. Exakt samma story, men med så stora skillnader i uppfattning beroende på om en kille eller tjej gjort denna framgångsrika karriärresa!
Heidis historia gör sig dessvärre påmind i massor av olika sammanhang. Om vi till exempel tittar in i organisationerna hos de svenska börsföretagen kan vi konstatera en vansinnig dominans av hannar i toppen. År 2007, hundra år efter att den internationella kvinnodagen firades för första gången, gjorde Svenska Dagbladet en sammanställning av antalet börs-vd:ar vi haft i Sverige. Under detta affärsmässiga sekel hade den svenska börsen haft 1860 manliga vd:ar. Hur många kvinnor tror du hade haft samma position under dessa hundra år? Svaret är 32. Den allra första kvinnliga svenska börs-vd:n någonsin tillträdde 1987, alltså för knappt trettio år sedan.
Den manliga dominansen speglar tyvärr hur det ser ut i styrelsernas valberedningar. Våren 2015 granskade Women in Progress de 59 bolagen på Stockholmsbörsens Large Cap-lista och fann att 88 procent av valberedningarnas ledamöter var av det manliga könet. Nästan nio av tio av de som valts ut att välja lämpliga styrelsekandidater är alltså män! I 33 av de 59 bolagen var företagets vd dessutom ledamot i valberedningen. Den kod som tagits fram för hur beredningsarbetet bör gå till i börsbolagen förbjuder visserligen att företagets ordförande också är ordförande i valberedningen, men det finns inget förbud att delta som ledamot. Och det utnyttjas uppenbarligen friskt. Att ha ordförande med i valberedningen är sannolikt ett osannolikt bra sätt att konservera tänkandet i styrelsen, och därmed för ordföranden att skydda sin egen position.
Nåväl, vi svenskar är inte på något sätt unika när det gäller den manliga chefsdominansen. Bland USA:s tusen största företag är futtiga 4,6 procent av toppcheferna kvinnor! Dessa rätt pinsamma fakta får mig att tänka på ledarskapsgurun John C. Maxwells tips. Han gillar att spela schack och när han förlorar har han för vana att ställa sig upp, gå över till motståndarens sida och betrakta schackbrädet från det perspektivet. ”Då ser jag direkt vilka enfaldiga drag som jag gjort”, menar han. Tänk om alla börsbolags-vd:ar skulle byta sida ibland – ta på sig en lätt ögonskugga och försöka se tingens tillstånd ur ett kvinnligt perspektiv!
Vill du fördjupa dig i mina tankar om ledarskap och medarbetarskap kan du göra det i någon av mina böcker, exempelvis den allra senaste: ”Motivationskoden – om modernt ledarskap och varför vi borde gå från Management till Humanagement”. Du kan provläsa och beställa mina böcker här: https://tommylundberg.se/bocker/ Du kan också boka mig som föreläsare till ditt företag eller din organisation. Kontakta mig gärna på 070-672 34 30 eller med ett mail till tommy@tommylundberg.se
Photo by Luca Iaconelly on Unsplash.
